Lageröl (underjäst öl)

Postat av martin

Lageröl kallas alla underjästa ölsorter och detta är också de vanligaste ölsorterna. Sorten uppfanns i tyska Bayern under 1400-talet och har blivit mycket populär sedan dess. Populära oktoberfest utgår nästan helt från olika sorter av lageröl. Lageröl med mörkt lager har rentav fått smeknamnet oktoberfestbier för att de är så pass populära under festivalen.

Lageröl är som sagt underjäst. Att en öl är underjäst betyder att den fått jäsa långsamt och under låg temperatur, omkring 9 grader, vilket gör att jästen snabbt sjunker till botten och sen jäser uppåt, vilket ger en unik smak. I jämförelse med överjäst öl är smaken av lageröl betydligt renare och smaken av malt och humle är mer genomgripande.

Det klassiska exemplet på lageröl är pilsner, som är mycket beskt. Många andra moderna ljusa lagerölsorter har hämtat inspiration från just pilsner som var bland det första i sitt slag. Trots nya varianter har dock pilsner behållit sin starka ställning som den dominerande sorten av lageröl. Pilsner är faktiskt den ölsort som det säljs mest av i hela Tyskland och den säljs inte minst i stora mängder under den stora ölfestivalen oktoberfest. Pilsner och annan lageröl är populärt även i Sverige och tillhör de mest sålda ölsorterna även här.

En tillbakagång av öldrickandet

Postat av martin

Efter medeltiden och fram till industrialiseringen skedde vissa förändringar som påverkade konsumtionen av öl. År 1622 infördes exempelvis för första gången en skatt på öl i Sverige. Det infördes även särskilda uppsyningsmän som man var tvungen att gå till inför inköp av öl. Allt detta ledde till att öl successivt började ersättas av brännvin som blev den populärare drycken. Viktigt i sammanhanget är också att många ölbryggerier förföll under krigsperioderna, vilket försvårade tillverkningen av öl.

Industrialisering av ölbryggandet

Perioden mellan 1700- och fram till 1800-talets slut brukar kallas industrialiseringen. I Sverige påbörjades en industrialisering under det tidiga 1800-talet. Under denna period förändrades inte bara jordbruket, transporter, fabriker och sätten att arbeta, utan även bryggandet av öl. Exempel på ölsorter som uppkom och förfinades tack vare ny teknik var lager och pilsner som kräver lång jäsning i kyla.

Under perioden kom även många nya rön om effektivare metoder för jäsning och hur man tillverkar det optimala ölet. I takt med detta började flera olika ölsorter och smaker att utvecklas i en snabbare takt än tidigare. Forskning om hur man vid tillverkningen delar upp jästen i vildjäst och odlad jäst kom även att påverka möjligheterna att tillverka öl i betydligt större mängder och hur man kunde få till en säkrare lagring.

Industrialiseringen med ny teknik och nya metoder skapade alltså goda förutsättningar för godare och bättre öl. Konsumtionen kom dock att bromsas av olika lagregleringar och under 1800- och 1900-talen infördes faktiskt alkoholförbud i flera länder. Bland annat rådde förbud i USA mellan åren 1920–1933 och i Norge mellan åren 1916–1927. I Sverige kom aldrig ett totalt alkoholförbud att införas eftersom det blev ett nej i folkomröstningen 1922 om detta. Däremot reglerades marknaden genom monopol, motbokssystem och vad som idag är Systembolaget.