En av de äldsta alkoholdryckerna

Öl är en av mänsklighetens äldsta alkoholdrycker. Allra först kom mjöd och vin för ca 10 000 år sedan, därefter gjorde ölet sitt intåg för ca 8 000 år sedan. Det började bryggas i det antika Kina omkring år 7 000 f. Kr. Till väst kom ölet något senare, och började bryggas runt 3 300 f. Kr. i Mesopotamien (nuvarande Irak).

Åtminstone är ovanstående den bild som de flesta forskare är ense om. Samtidigt finns det de som lyfter källor som talar för att bryggning av öl var vanligt i Mesopotamien redan under 10 000 f. Kr. Under denna period hade det omfattande jordbruket precis börjat utvecklas i regionen. Det sägs att det var vanligt att dricka öl dagligen bland de antika bönderna. Det finns även källor som talar för att ölet rentav kom före brödet. Andra uppgifter pekar på att det avsiktligen tillverkades för berusning och inte för dryck till lunch eller middag såsom den etablerade forskningen säger.

En antik njutning

Att dricka öl var en uppskattad njutning under antiken. I flera dikter berättas om öl och olika typer av målningar avspeglar både drycken och bryggningen. Ett välkänt exempel på antik lyrik om öl är dikten “Inanna och visdomsguden” som handlar om en kväll då gudarna Enki och Inanna dricker öl tillsammans. Det finns även dikter innehållandes recept, exempelvis den sumeriska dikten “Hymnen till Ninkasi” som skrevs omkring 1 800 f. Kr. Det är en lovsång till Ninkasi, som var ölets gudinna, som även innehåller ett gammalt recept på öl.

Andra källor som pekar på ett utbrett öldrickande är det kända Alulukvittot från år 2050 f. Kr. som hittats vid staden Ur. Kvittot visar ett köp av 5 Silas av den så kallade “bästa ölen” från bryggeriet Alulu. Bland historiker ses detta kvitto som det tydligaste beviset för att ölet nu började bli kommersialiserat. Kvittot är alltså startpunkten på den långa tidsaxel som illustrerar vägen till den enorma bransch som ölet idag kommit att bli. Under den babyloniska regimen finns även ytterligare belägg för att en stor kommersialisering skett. Det infördes bland annat lagar om bryggeringen av öl, vilket kan läsas om i punkterna 108-110 i Hammurabi-lagen. Från samma period finns även källor som visar hur öl började tillverkas i olika sorter och klassificerades i olika kategorier utifrån sort och smak. Det ska även ha varit en vanlig produkt som såldes i utrikeshandeln, bland annat såldes stora mängder öl till Egypten där öldrickandet var utbrett.

Ölet har en egen gudinna

Öl var ett så utbrett fenomen i Mesopotamien att ölet fick en egen gudinna vid namn Ninkasi. Hon brukar även ses som alkoholens gudinna rent generellt, men flera källor omtalar henne som specifikt ölets gudinna. Flera bryggerier i modern tid har anammat detta och döpt sina bryggerier efter Ninkasi, till exempel Ninkasi Fabrique de Bière i franska Lyon.

Öl under medeltiden

Medeltiden förknippas ofta med öl. Under hela perioden (ungefär från 500- till 1500-talet) var öl den dominerande drycken både till vardags och fest. Högst anmärkningsvärda mängder öl dracks mätt i dagens svenska mått. Vad vi ser som mycket öldrickande idag skulle troligtvis inte betraktas så under medeltiden utan då var det fullt naturligt att dagligen dricka öl i stora mängder. Detta hänger bland annat ihop med att dricksvattnet ofta var förorenat på grund av dåliga möjligheter att rena vattnet, och öl tenderade då att bli ett hälsosammare alternativ. Även ölbryggandet ökade i snabbt takt under medeltiden och flera stora ölbryggerier slog upp sina dörrar för första gången.

Ölens intåg i Sverige

Utifrån de källor som historiker funnit, så var det under de tidiga delarna av medeltiden som öl började att bryggas i Sverige. Konsumtionen stack snabbt upp i höjden, och liksom i övriga Europa dracks litervis öl dagligen. Såväl barn, unga och gamla drack öl i stora mängder både till frukost, lunch och middag. Exempelvis enligt protokoll från Solbergaklostret ska nunnorna där ha druckit i snitt 14 tunnor öl per år och person, vilket blir 5 liter dagligen.

Svenskar blev också snabbt skickliga på att brygga egen öl och flera ölbryggerier startades. Något oväntat så var det faktiskt på klostren som mycket av den moderna tekniken för att brygga öl utvecklades. Tekniken snappades sedan upp av folk i allmänhet och man bryggde själv i hemmet. Ofta var det kvinnan i hemmet som hade hand om bryggningen av öl. Efter sysslor som barnuppassning och mjölkning var det den kanske viktigaste kvinnosysslan i det gamla medeltida bondesamhället. Männen arbetade med jordbruket och djuren under dagen, och ville gärna ha sig en öl till lunch, middag och senare på kvällen.

Ett vanligt betalningsmedel

Under medeltiden var några tunnor öl ett vanligt betalningsmedel för något utfört arbete. Många fick regelbundet sin lön utbetald i öl. Detta berodde på att ölet var eftertraktat inte bara som en njutningsfull och god dryck utan för att släcka törsten. Det fanns nämligen inte mycket rent vatten att tillgå inne i städerna, varpå öl och vin blev bland de hälsosammaste dryckesalternativen. I takt med att tillgång på rent vatten började öka före och efter industrialiseringen, så minskade också öldrickandet. Under samma period skedde dock även andra förändringar som påverkade drickandet, exempelvis olika lagändringar för bryggerier och konsumtion.

Ölbryggeriindustrin

Öl tillverkas i bryggerier, ofta handlar det om kommersiella bryggerier som drivs som en slags fabrik men det har även blivit allt vanligare med mindre hemmabryggerier. Trots att bryggeri av öl hemma är något som ökat, är bryggeriindustrin fortfarande enorm.

Framträdande bryggerikoncerner

Det finns en stor global marknad för bryggning av öl där flera multinationella företag är centrala aktörer. Årligen lägger stora bryggerikoncerner miljontals dollar på marknadsföring av öl, produktutveckling och kvalitetsgranskningar av sina ölsorter. Allt för att leverera den bästa ölen i den globala konkurrensen.

Världens största bryggerikoncern och ölproducent är belgisk-brasilianska Anheuser-Busch InBev som kontrollerar omkring 30 procent av den globala marknaden. Under 2010-talet har de även varit flitiga med att köpa upp konkurrenter som till exempel SEBMiller som också varit en av världens största producenter.

Länder som är stora producenter

Sverige är en relativt stor producent av öl sett till sin befolkningsmängd. De i särklass största producenterna är dock Kina och USA. Faktum är att USA producerar ungefär 200 gånger så mycket öl som Sverige. Även Ryssland, Brasilien och Tyskland brukar ses som stora producenter, även om de inte är i nivå med de två ölgiganterna Kina och USA.

Befolkningar som är stora konsumenter

Sverige placerar sig inte bland toppen av länder med högst ölkonsumtion, utan vår konsumtion är ganska genomsnittlig. Störst är konsumtionen i länder som Tyskland, Tjeckien, Österrike och Irland. Även Danmark och Finland ligger bland topp tio. Sverige brukar placera sig runt plats 30, vilket bland annat anses bero på den svenska alkohollagstiftningen och alkoholmonopolet med Systembolaget.

Råvaror för att brygga öl

För att göra riktigt bra öl krävs råvaror av hög kvalitet och kunskap om hur dessa bör användas. Den kanske viktigaste råvaran när du brygger öl är malt, som är central för att ge ölen dess alldeles speciella färg, sötma och kropp. Andra råvaror som behövs är humle, jäst och vatten. För många ölsorter är detta de enda ingredienser som används. Smakupplevelsen kan sedan bli olika beroende på dels hur bryggningen gått till, hur länge ölen fått stå och under vilken temperatur, råvarornas kvalitet och kvantiteten som använts av respektive råvara.

Huvudingredienser

Malt brukar ses som den viktigaste huvudingrediensen vid ölbryggning. Malt består av korn som fuktats med vatten och sedan fått gro under en tid och därefter torkats. Beroende på hur tillverkningen av malten sker, exempelvis hur länge det fått gro, kan det påverka hur det öl som görs på denna malt smakar.

De tre andra huvudingredienserna vid ölbryggning är humle, jäst och vatten. Humle är en ört där man använder honblommorna för att smaksätta ölen. Humlen ger bland annat en beska som kan behövas för att balansera mycket av den sötma som malten ger. Jästen ger sedan alkohol, kolsyra och olika smakämnen till ölen. Slutligen är vatten den råvara som man använder allra mest av. Det är själva grunden i ölet.

Spontanjäst öl

Den allra äldsta ölsorten är så kallad spontanjäst öl. Det var ofta denna ölsort som dracks i stora mängder under antiken. I dagsläget förekommer inte spontanjäst öl i någon större utsträckning, helt enkelt eftersom metoderna förbättrats och det finns bättre och godare alternativ. Med det sagt är det inte något fel på spontanjäst öl, men det skiljer sig något från den öl som de flesta svenskar idag är vana vid.

Om du vill smaka på riktigt god spontanjäst öl kan du bege dig till Pajottenland utanför Bryssel i Belgien där ölsorten Lambic bryggs. Det är en raritet i ölväg och du måste åka till Pajottenland fysiskt eftersom Lambic i sin rena form inte säljs utanför området utan endast på tapp på plats.

Lambic är är en spontanjäst öl som endast genomgått jäsning en gång. Alkoholstyrkan är vanligen mellan 5 och 6 procent. Smaken är mycket syrlig och det är därför vanligt att blanda ut den med något annat. Förslagsvis kan man blanda ihop Lambic av olika åldrar eftersom smaken förändras med tiden och kan då ge en intressant smakkombination. Exempelvis blandning av gammal och ung Lambic kallas Gueuze, som vanligen beskrivs ha en väldigt syrlig smak, i likhet med Lambic i sin rena form, men också väldigt torr. Det är en ganska exklusiv och unik ölsort som kan fungera bra till en riktigt god middag med exempelvis fisk- och skaldjur.

En annan populär variant av Lambic är att blanda den med frukt eller bär, och göra en så kallad lambisk fruktöl. Inte heller denna ölsort är särskilt vanlig, men kan ge mycket spännande smakupplevelser beroende på blandning. Det är vanligt att blanda med till exempel hallon, persika, svarta vinbär, vindruvor eller jordgubbar, men endast fantasin sätter gränser för vilken smakkombination du önskar prova.

Lageröl (underjäst öl)

Lageröl kallas alla underjästa ölsorter och detta är också de vanligaste ölsorterna. Sorten uppfanns i tyska Bayern under 1400-talet och har blivit mycket populär sedan dess. Populära oktoberfest utgår nästan helt från olika sorter av lageröl. Lageröl med mörkt lager har rentav fått smeknamnet oktoberfestbier för att de är så pass populära under festivalen.

Lageröl är som sagt underjäst. Att en öl är underjäst betyder att den fått jäsa långsamt och under låg temperatur, omkring 9 grader, vilket gör att jästen snabbt sjunker till botten och sen jäser uppåt, vilket ger en unik smak. I jämförelse med överjäst öl är smaken av lageröl betydligt renare och smaken av malt och humle är mer genomgripande.

Det klassiska exemplet på lageröl är pilsner, som är mycket beskt. Många andra moderna ljusa lagerölsorter har hämtat inspiration från just pilsner som var bland det första i sitt slag. Trots nya varianter har dock pilsner behållit sin starka ställning som den dominerande sorten av lageröl. Pilsner är faktiskt den ölsort som det säljs mest av i hela Tyskland och den säljs inte minst i stora mängder under den stora ölfestivalen oktoberfest. Pilsner och annan lageröl är populärt även i Sverige och tillhör de mest sålda ölsorterna även här.

En tillbakagång av öldrickandet

Efter medeltiden och fram till industrialiseringen skedde vissa förändringar som påverkade konsumtionen av öl. År 1622 infördes exempelvis för första gången en skatt på öl i Sverige. Det infördes även särskilda uppsyningsmän som man var tvungen att gå till inför inköp av öl. Allt detta ledde till att öl successivt började ersättas av brännvin som blev den populärare drycken. Viktigt i sammanhanget är också att många ölbryggerier förföll under krigsperioderna, vilket försvårade tillverkningen av öl.

Industrialisering av ölbryggandet

Perioden mellan 1700- och fram till 1800-talets slut brukar kallas industrialiseringen. I Sverige påbörjades en industrialisering under det tidiga 1800-talet. Under denna period förändrades inte bara jordbruket, transporter, fabriker och sätten att arbeta, utan även bryggandet av öl. Exempel på ölsorter som uppkom och förfinades tack vare ny teknik var lager och pilsner som kräver lång jäsning i kyla.

Under perioden kom även många nya rön om effektivare metoder för jäsning och hur man tillverkar det optimala ölet. I takt med detta började flera olika ölsorter och smaker att utvecklas i en snabbare takt än tidigare. Forskning om hur man vid tillverkningen delar upp jästen i vildjäst och odlad jäst kom även att påverka möjligheterna att tillverka öl i betydligt större mängder och hur man kunde få till en säkrare lagring.

Industrialiseringen med ny teknik och nya metoder skapade alltså goda förutsättningar för godare och bättre öl. Konsumtionen kom dock att bromsas av olika lagregleringar och under 1800- och 1900-talen infördes faktiskt alkoholförbud i flera länder. Bland annat rådde förbud i USA mellan åren 1920–1933 och i Norge mellan åren 1916–1927. I Sverige kom aldrig ett totalt alkoholförbud att införas eftersom det blev ett nej i folkomröstningen 1922 om detta. Däremot reglerades marknaden genom monopol, motbokssystem och vad som idag är Systembolaget.