Öl i dagens samhälle

I dagens samhälle är öl mer kommersialiserat än någonsin tidigare. Bryggeriindustrin är en multinationell miljardindustri med stora producenter i bland annat Kina och USA. Vad gäller konsumtionen är det visserligen inte i nivå med tidigare perioder i historien där öldrickandet har varit standarddrycken till all mat, men många tar sig en öl åtminstone varje helg. Antingen en lättöl som inköpts på den lokala matbutiken eller en starkare variant från Systembolaget. Så ser det också ut i de flesta andra västerländska länder. Öl är helt enkelt mycket populärt.

Dagens drickande av öl kännetecknas även av ett enormt utbud med stor variation i smaker och hur ölet ifråga har bryggts. Vi lever i en globaliserad värld där handel över landsgränserna tillhör vardagen och det är lätt att få tag i öl från alla världens hörn. Det stora utbudet hänger till stor del ihop med den enorma kommersialiseringen. Öldrickandet har blivit en slags subkultur med årliga event som oktoberfest och den internationella öldagen. Oktoberfest är världens största ölfestival, som firas i månadsskiftet mellan september och oktober i München i Bayern. Under dessa tider brukar det även anordnas mindre oktoberfester på svenska pubar och barer för dig som vill få en glimt av den bayerska ölkulturen.

En av de äldsta alkoholdryckerna

Öl är en av mänsklighetens äldsta alkoholdrycker. Allra först kom mjöd och vin för ca 10 000 år sedan, därefter gjorde ölet sitt intåg för ca 8 000 år sedan. Det började bryggas i det antika Kina omkring år 7 000 f. Kr. Till väst kom ölet något senare, och började bryggas runt 3 300 f. Kr. i Mesopotamien (nuvarande Irak).

Åtminstone är ovanstående den bild som de flesta forskare är ense om. Samtidigt finns det de som lyfter källor som talar för att bryggning av öl var vanligt i Mesopotamien redan under 10 000 f. Kr. Under denna period hade det omfattande jordbruket precis börjat utvecklas i regionen. Det sägs att det var vanligt att dricka öl dagligen bland de antika bönderna. Det finns även källor som talar för att ölet rentav kom före brödet. Andra uppgifter pekar på att det avsiktligen tillverkades för berusning och inte för dryck till lunch eller middag såsom den etablerade forskningen säger.

En antik njutning

Att dricka öl var en uppskattad njutning under antiken. I flera dikter berättas om öl och olika typer av målningar avspeglar både drycken och bryggningen. Ett välkänt exempel på antik lyrik om öl är dikten “Inanna och visdomsguden” som handlar om en kväll då gudarna Enki och Inanna dricker öl tillsammans. Det finns även dikter innehållandes recept, exempelvis den sumeriska dikten “Hymnen till Ninkasi” som skrevs omkring 1 800 f. Kr. Det är en lovsång till Ninkasi, som var ölets gudinna, som även innehåller ett gammalt recept på öl.

Andra källor som pekar på ett utbrett öldrickande är det kända Alulukvittot från år 2050 f. Kr. som hittats vid staden Ur. Kvittot visar ett köp av 5 Silas av den så kallade “bästa ölen” från bryggeriet Alulu. Bland historiker ses detta kvitto som det tydligaste beviset för att ölet nu började bli kommersialiserat. Kvittot är alltså startpunkten på den långa tidsaxel som illustrerar vägen till den enorma bransch som ölet idag kommit att bli. Under den babyloniska regimen finns även ytterligare belägg för att en stor kommersialisering skett. Det infördes bland annat lagar om bryggeringen av öl, vilket kan läsas om i punkterna 108-110 i Hammurabi-lagen. Från samma period finns även källor som visar hur öl började tillverkas i olika sorter och klassificerades i olika kategorier utifrån sort och smak. Det ska även ha varit en vanlig produkt som såldes i utrikeshandeln, bland annat såldes stora mängder öl till Egypten där öldrickandet var utbrett.

Ölet har en egen gudinna

Öl var ett så utbrett fenomen i Mesopotamien att ölet fick en egen gudinna vid namn Ninkasi. Hon brukar även ses som alkoholens gudinna rent generellt, men flera källor omtalar henne som specifikt ölets gudinna. Flera bryggerier i modern tid har anammat detta och döpt sina bryggerier efter Ninkasi, till exempel Ninkasi Fabrique de Bière i franska Lyon.

Öl under medeltiden

Medeltiden förknippas ofta med öl. Under hela perioden (ungefär från 500- till 1500-talet) var öl den dominerande drycken både till vardags och fest. Högst anmärkningsvärda mängder öl dracks mätt i dagens svenska mått. Vad vi ser som mycket öldrickande idag skulle troligtvis inte betraktas så under medeltiden utan då var det fullt naturligt att dagligen dricka öl i stora mängder. Detta hänger bland annat ihop med att dricksvattnet ofta var förorenat på grund av dåliga möjligheter att rena vattnet, och öl tenderade då att bli ett hälsosammare alternativ. Även ölbryggandet ökade i snabbt takt under medeltiden och flera stora ölbryggerier slog upp sina dörrar för första gången.

Ölens intåg i Sverige

Utifrån de källor som historiker funnit, så var det under de tidiga delarna av medeltiden som öl började att bryggas i Sverige. Konsumtionen stack snabbt upp i höjden, och liksom i övriga Europa dracks litervis öl dagligen. Såväl barn, unga och gamla drack öl i stora mängder både till frukost, lunch och middag. Exempelvis enligt protokoll från Solbergaklostret ska nunnorna där ha druckit i snitt 14 tunnor öl per år och person, vilket blir 5 liter dagligen.

Svenskar blev också snabbt skickliga på att brygga egen öl och flera ölbryggerier startades. Något oväntat så var det faktiskt på klostren som mycket av den moderna tekniken för att brygga öl utvecklades. Tekniken snappades sedan upp av folk i allmänhet och man bryggde själv i hemmet. Ofta var det kvinnan i hemmet som hade hand om bryggningen av öl. Efter sysslor som barnuppassning och mjölkning var det den kanske viktigaste kvinnosysslan i det gamla medeltida bondesamhället. Männen arbetade med jordbruket och djuren under dagen, och ville gärna ha sig en öl till lunch, middag och senare på kvällen.

Ett vanligt betalningsmedel

Under medeltiden var några tunnor öl ett vanligt betalningsmedel för något utfört arbete. Många fick regelbundet sin lön utbetald i öl. Detta berodde på att ölet var eftertraktat inte bara som en njutningsfull och god dryck utan för att släcka törsten. Det fanns nämligen inte mycket rent vatten att tillgå inne i städerna, varpå öl och vin blev bland de hälsosammaste dryckesalternativen. I takt med att tillgång på rent vatten började öka före och efter industrialiseringen, så minskade också öldrickandet. Under samma period skedde dock även andra förändringar som påverkade drickandet, exempelvis olika lagändringar för bryggerier och konsumtion.

En tillbakagång av öldrickandet

Efter medeltiden och fram till industrialiseringen skedde vissa förändringar som påverkade konsumtionen av öl. År 1622 infördes exempelvis för första gången en skatt på öl i Sverige. Det infördes även särskilda uppsyningsmän som man var tvungen att gå till inför inköp av öl. Allt detta ledde till att öl successivt började ersättas av brännvin som blev den populärare drycken. Viktigt i sammanhanget är också att många ölbryggerier förföll under krigsperioderna, vilket försvårade tillverkningen av öl.

Industrialisering av ölbryggandet

Perioden mellan 1700- och fram till 1800-talets slut brukar kallas industrialiseringen. I Sverige påbörjades en industrialisering under det tidiga 1800-talet. Under denna period förändrades inte bara jordbruket, transporter, fabriker och sätten att arbeta, utan även bryggandet av öl. Exempel på ölsorter som uppkom och förfinades tack vare ny teknik var lager och pilsner som kräver lång jäsning i kyla.

Under perioden kom även många nya rön om effektivare metoder för jäsning och hur man tillverkar det optimala ölet. I takt med detta började flera olika ölsorter och smaker att utvecklas i en snabbare takt än tidigare. Forskning om hur man vid tillverkningen delar upp jästen i vildjäst och odlad jäst kom även att påverka möjligheterna att tillverka öl i betydligt större mängder och hur man kunde få till en säkrare lagring.

Industrialiseringen med ny teknik och nya metoder skapade alltså goda förutsättningar för godare och bättre öl. Konsumtionen kom dock att bromsas av olika lagregleringar och under 1800- och 1900-talen infördes faktiskt alkoholförbud i flera länder. Bland annat rådde förbud i USA mellan åren 1920–1933 och i Norge mellan åren 1916–1927. I Sverige kom aldrig ett totalt alkoholförbud att införas eftersom det blev ett nej i folkomröstningen 1922 om detta. Däremot reglerades marknaden genom monopol, motbokssystem och vad som idag är Systembolaget.